Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 128478 sökträffar

Hallux Rigidus - artros i stortån

Av kontakt [at] artrosportalen [dot] se (Artrosportalen) - publicerad 22 juli 2024 Artros kan som känt drabba fler leder än de stora som t.ex. knä och höft. Stortåns basled är en av lederna som kan drabbas. Artros i stortåns basled (MTP 1-leden) benämns ofta som Hallux Rigidus, vilket är latin för ”stel tå”. MTP 1-leden är den första leden i tån, där tån fäster i foten. Precis som vid artros i and

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/hallux-rigidus-artros-i-stortan - 2025-02-07

Doktorsavhandling: Vilken kvalitet håller artrosvården - Simone Battista har studerat just detta

Av kontakt [at] artrosportalen [dot] se (Artrosportalen) - publicerad 9 juli 2024 Simone Battista spikar upp sin avhandling på väggen, något som är vanligt att göra när man färdigställt den. Simone Battista har disputerat och därmed avslutat sin tid som doktorand. Simone Battista har disputerat och därmed avslutat sin doktorandtid. Vi har tidigare skrivit mer om hans arbete, läs om det här. I avha

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/doktorsavhandling-vilken-kvalitet-haller-artrosvarden-simone-battista-har-studerat-just-detta - 2025-02-07

Vanliga frågor om artros

Av kontakt [at] artrosportalen [dot] se (Artrosportalen) - publicerad 23 augusti 2024 Artrosportalen får många mail till sin kontaktmail vilket vi uppskattar och vi gör vårt bästa för att besvara dessa.  Kom dock ihåg att vi inte kan besvara några enskilda patientfall, utan endast generella frågor om sjukdomen och det som hör därtill. Under hösten kan det vara längre svarstider än vanligt på vår k

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/vanliga-fragor-om-artros - 2025-02-07

Artrosportalen-höjdpunkter från 2024

Av kontakt [at] artrosportalen [dot] se (Artrosportalen) - publicerad 18 december 2024 2024 lider mot sitt slut och det är dags för en tillbakablick på några av de saker vi skrivit om under året. Kanske har du missat någon av artiklarna eller så vill du läsa om något igen. Under året har vi fått möjlighet att intervjua bl.a. flera specialistfysioterapeuter och tagit reda på mer fakta om t.ex. hur

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/artrosportalen-hojdpunkter-fran-2024 - 2025-02-07

Tema: Artros i handled och fingrar

Av kontakt [at] artrosportalen [dot] se (Artrosportalen) - publicerad 9 augusti 2024 Artrosportalen försöker i så stor utsträckning som möjligt skriva om artros i alla kroppens olika leder, men då mängden forskningsartiklar skiljer sig åt på olika områden är det ibland svårt. Vi har nu fått möjlighet att intervjua tre experter på artros i handens leder. Genom det har vi fått hjälp att besvara bl.a

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/tema-artros-i-handled-och-fingrar - 2025-02-07

Tema: Artros i handled och fingrar del II

Av kontakt [at] artrosportalen [dot] se (Artrosportalen) - publicerad 3 oktober 2024 Andra delen från vårt tema om artros i handled och fingerleder. Vi får här ta del av fakta och tips från Freya Kristjansdottir, Sara Larsson och Katarina Mortazavi, som alla tre jobbar vid Skånes universitetssjukhus, Handkirurgi rehab i Malmö. Har du missat första delen? I så fall hittar du den här!Det är inte all

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/tema-artros-i-handled-och-fingrar-del-ii - 2025-02-07

Tema: Artros i handled och fingrar del III

Av kontakt [at] artrosportalen [dot] se (Artrosportalen) - publicerad 4 november 2024 Här följer tredje och sista delen av vårt tema om artros i handled och fingrar, har du missat de två tidigare delarna finner du dessa längst ner på sidan! Eftersom många av artrosprotalens texter handlar om knä- och höftledsartros passade vi här på att fråga Katarina Mortazavi, Freya kristjansdottir och Sara Lars

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/tema-artros-i-handled-och-fingrar-del-iii - 2025-02-07

Artros på molekylär nivå - lär dig mer!

Av kontakt [at] artrosportalen [dot] se (Artrosportalen) - publicerad 19 september 2024 Amanda Sjögren, vars arbete vi tidigare skrivit om vid flertalet tillfällen, har nu färdigställt och fått sin första studie publicerad under sin tid som doktorand. Nedan beskriver Amanda forskningen som hon och hennes kollegor genomfört i studien.   En viktig del av artrosforskningen är inriktad på att fördjupa

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/artros-pa-molekylar-niva-lar-dig-mer - 2025-02-07

Artrosportalens grundare är ny President för internationella artrosforskningsorganisationen

Av kontakt [at] artrosportalen [dot] se (Artrosportalen) - publicerad 21 oktober 2024 Professor Martin Englund,  Artrosportalens grundare, har nyligen valts och tillträtt som President för den internationella organisationen Osteoarthritis Research Society International (OARSI). Det är den internationellt ledande organisationen för forskning om artros med medlemmar från mer än 50 olika länder. OARS

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/artrosportalens-grundare-ar-ny-president-internationella-artrosforskningsorganisationen - 2025-02-07

Läkemedel gav smärtlindring vid knäartros

Av kontakt [at] artrosportalen [dot] se (Artrosportalen) - publicerad 2 september 2024 Under senaste året har det diskuterats mycket kring läkemedel som är framtagna för behandling vid diabetes typ 2 som också visat sig ha effekt för den som önskar och/eller behöver gå ner i vikt. På den årliga konferensen för Osteoarthritis Research Society International (OARSI) i våras presenterades resultat frå

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/lakemedel-gav-smartlindring-vid-knaartros - 2025-02-07

Artrosforskning vid Lunds Universitet - MENIX

Av kontakt [at] artrosportalen [dot] se (Artrosportalen) - publicerad 18 november 2024 En magnetkamera. Observera att det inte är 7T som beskrivs i texten. Vi har fått möjlighet att prata med Emma Einarsson och Pernilla Peterson. Båda är legitimerade sjukhusfysiker och doktorer i medicinsk vetenskap. De arbetar på Bild- och funktion på Skånes universitetssjukhus i Lund där de stödjer magnetkamerav

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/artrosforskning-vid-lunds-universitet-menix - 2025-02-07

Blåmesar trögare än talgoxar

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 27 februari 2023 Ny studie visar att blåmesar inte presterar lika bra som talgoxar i kognitiva impulskontrolltester. Foto: Johan Nilsson Blåmesar är inte lika läraktiga som talgoxar. Men de nyfikna mesarna presterar ändå bättre än många andra fågelarter i kognitiva tester. Det visar en ny impulsstudie från Lunds u

https://www.biologi.lu.se/artikel/blamesar-trogare-talgoxar - 2025-02-07

Bins utsatthet för bekämpningsmedel är art- och landskapsberoende

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 27 februari 2023 Foto: Theresia Krausl Nu finns det bevis på att bins exponering för bekämpningsmedel beror på deras samspel med miljön. Enligt forskare från Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, ökar binas bekämpningsmedelsrelaterade risker ju mer jordbruksmark som omger dem. Men detta gäller bara f

https://www.biologi.lu.se/artikel/bins-utsatthet-bekampningsmedel-ar-art-och-landskapsberoende - 2025-02-07

Flyttfåglar rastar för att boosta immunförsvaret

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 7 mars 2023 Järnsparven är en av flyttfåglarna som forskarna har undersökt. Foto: Kathy Blücher/Pixabay Tränar du för mycket och inte vilar tillräckligt är det dåligt för hälsan. Nu visar en studie från Lunds universitet att samma sak gäller för flyttfåglar. De behöver ta rast inte bara för att få ny energi utan äv

https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttfaglar-rastar-att-boosta-immunforsvaret - 2025-02-07

Fågelmatning gör småfåglar friskare

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 17 april 2023 Talgoxen och andra småfåglar som matas under vintern behöver inte sänka sin kroppstemperatur under natten lika mycket som fåglar utan tillgång till foderbord. Foto: Johan Nilsson. Frön och talgbollar genererar inte bara mätta småfågelmagar. Ny forskning från Lunds universitet visar att matning under v

https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelmatning-gor-smafaglar-friskare - 2025-02-07

Alger i svenska insjöar ger nycklar till hur komplext liv på jorden utvecklats

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 24 april 2023 Svenska sjöar rymmer svar på viktiga frågor om evolutionen. Foto: Charlie Cornwallis. Genom att studera grönalger i svenska sjöar har ett forskarlag, lett från Lunds universitet, lyckats identifiera vilka miljöförhållanden som främjar flercellighet. Resultaten ger oss nya ledtrådar till evolutionens s

https://www.biologi.lu.se/artikel/alger-i-svenska-insjoar-ger-nycklar-till-hur-komplext-liv-pa-jorden-utvecklats - 2025-02-07

Förändrat klimat ritar om den svenska fågelkartan

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 26 april 2023 Varmare vintrar leder till att helt nya arter som brandkronad kungsfågel etablerar sig i Sverige. Foto: Åke Lindström. Medan sydliga arter som steglits och svarthakad buskskvätta blir allt vanligare på våra breddgrader är arter som storspov och rödvingetrast på nordlig reträtt. Det visar Svensk Fågel

https://www.biologi.lu.se/artikel/forandrat-klimat-ritar-om-den-svenska-fagelkartan - 2025-02-07

Fladdermusens förmåga att omvandla energi till muskelkraft påverkas av flyghastigheten

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 8 maj 2023 Forskare har använt modern teknik för att studera den lilla fladdermusen i en vindtunnel. Foto: Anders Hedenström Små fladdermöss är dåliga på att omvandla energi till muskelkraft. Men denna förmåga ökar, förvånande nog, ju fortare de flyger. Det visar en ny studie som letts från Lunds universitet. Forsk

https://www.biologi.lu.se/artikel/fladdermusens-formaga-att-omvandla-energi-till-muskelkraft-paverkas-av-flyghastigheten - 2025-02-07

Mikroorganismers klimatanpassning kan bromsa global uppvärmning

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 16 maj 2023 Med prover från hela Europa kunde forskarna visa att mikroorganismerna i jorden kan anpassa sig till temperaturförändringar. Foto Carla Cruz Paredes. En ny studie från Lunds universitet visar att mikroorganismers förmåga att anpassa sig till klimatuppvärmning kommer att sakta ner global uppvärmning geno

https://www.biologi.lu.se/artikel/mikroorganismers-klimatanpassning-kan-bromsa-global-uppvarmning - 2025-02-07

Bakterier livsviktiga för insekters mångfald och överlevnad

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 29 maj 2023 Snytbaggar – en av de mest artrika grupperna av insekter i världen – förlitar sig på bakterier för få i sig B-vitaminer som saknas i deras växtbaserade kost. Foto: Pixabay. Insekter förlitar sig i hög grad på bakterier för väsentliga näringsämnen som saknas i deras kost. Detta har gjort det möjligt för

https://www.biologi.lu.se/artikel/bakterier-livsviktiga-insekters-mangfald-och-overlevnad - 2025-02-07